Det vandringsbefriade marsmötet innebar viss lindring och även finansiell besparing för deltagarna. Eftersom vi höll oss i stillhet på Akkurat hela tiden, riskerade vi ju aldrig att överanstränga benmusklerna av för mycket vandring och tack vare det slapp vi dessutom ifrån kostnaderna för lindrande liniment.

På Akkurat flockades ett 20-tal medlemmar och av dessa var det 10 stycken som vågade deltaga i ölprovningen som denna gång arrangerades av Gunnar H. Eriksson. Dagens uppgift blev att försöka lista ut den gemensamma nämnaren för tre olika öl.

Den första ölen var mörkt rödbrun, doftade söt knäck och hade fyllig och söt smak. Den verkade alkoholstark men smakade inte spritigt. En belgisk klosteröl var en god gissning.

Nummer två var ljusblond och doftade inte lika sött som ettan. Den hade lite torr och inte lika markerat söt smak och humlebeskan var mer märkbar. Kunde också vara belgisk...eller något annat.

Doften på den tredje påminde mest om vinäger, men smakade betydligt bättre: sött, syrligt och vinöst. Verkade definitivt vara en belgare.

Efter diverse diskussioner, funderingar och ledtrådar från Gunnar kom vi så småningom fram till vilka öl vi hade provat:

1. La Gauloise Brune, 8,1 %, kloster-ale bryggd av Du Bocq, Namur, Belgien
2. Urthel Hibernus Quentum Tripel, 9 %, kloster-ale som tidigare bryggdes i Belgien av Van Steenberge - av nederländsk bryggare - men numera bryggs på klostret De Koningshoeven (där La Trappe bryggs) i södra Nederländerna.
3. Duchesse de Bourgogne, 6,2 %, sur ale bryggd av Verhaeghe, västra Flandern, Belgien.

Så till lösningen av dagens uppgift. Två öl var från Belgien och en från Nederländerna och två var kloster-ale och en suröl. Där fanns alltså inte den gemensamma nämnaren. Vad var det då de hade gemensamt? Jo, kvinnodagen till ära var det just kvinnor som var rätt svar! Duchesse de Bourgogne och La Gauloise betyder ju respektive hertiginnan av Bourgogne och galliskan (kvinna från Gallien). Ifråga om Urthel så bryggs den av den kvinnliga bryggaren Hildegard van Ostaden. Klart som korvspad.

Därefter fortsatte träffen med allmänt småprat, flera öl som t.ex. en vällagrad Cantillon Lambic som Thomas Nilsson lät oss vara med och provsmaka. Den hade en ganska mild doft av söt dynga och smakade mycket syrligt.

Nästa månad återgår vi till motionerandet med utgångspunkt från Kungsholmen.

Cecilia Hansson